torsdag 22 juni 2017

ETT TOPPEN LÄSÅR I BAGAGET




Skolorna har slutat och ungdomarna njuter av sommarlovet men tänkte i alla fall kort berätta vad projektet har sysslat med under det gångna läsåret och dessutom tacka för mig. 
 
Det här läsåret har innefattat mycket. Vi har hunnit ordna mellan 50 – 60 evenemang, vissa större och vissa mindre. Evenemangen har bland annat bestått av föreläsningar, temadagar, workshopar, PopUp – evenemang och gruppverksamhet. Det som har varit gemensamt för allt som vi har ordnat är att allt har behandlat mental hälsa på något sätt. 

Under året har vi fått se hur många ungdomar växt och hur deras inställning gentemot ämnet har förändrats. Vi har fått läsa i våra feedbackblanketter att ungdomar tycker att det inte talas tillräckligt om mental hälsa/ohälsa och att det är bra att någon vågar tala om ämnet. Vi har kanske ibland blivit förvånade över att ungdomar verkligen tar mental hälsa och ohälsa på så stort allvar. Jag tycker att det om något, berättar att vi måste tala mer om mental hälsa/ohälsa och våga föra en dialog om ämnet, utan att känna att ämnet är stigmatiserande. 

Projektet har haft nästan 3000 deltagare under läsårets gång och vi har träffat mer än 800 olika människor. Vi skulle aldrig ha lyckats möta så här många ungdomar och erbjuda vårt stöd utan våra samarbetsskolor och samarbetsaktörer så tusen tack till er alla. 

Projektet blickar redan nu mot nästa läsår. En del saker förändras under nästa läsår, skolor byts och projektplanerare byts. Nästa läsår kommer projektet att ha Merenkurkun koulu i Vasa och Tegengrenskolan i Vörå som huvudskolor. De fyra andra skolorna som projektet samarbetar med kommer självklart inte glömmas, men erbjuds något mindre. Från och med i höst kommer projektet dessutom att ha en ny projektplanerare eftersom jag blir mammaledig. 

Avslutningsvis kan jag säga att det här läsåret har varit ett otroligt bra läsår! Jag tror att vi har lyckats göra mental hälsa/ohälsa mindre stigmatiserande och fått ungdomar att bli mer medvetna om hur viktigt det är att ta hand om sig själv och sitt psykiska välmående.

Häng med på bloggen i fortsättningen också. Jag tror nästa läsår kommer bli kanon!


/ Anna Håkans, projektplanerare

tisdag 20 juni 2017

Hyvinvointi ja ihmissuhteet


Ihminen on sosiaalinen olento. Tarvitsemme muita selviytyäksemme ja voidaksemme hyvin. Jo vauvaiästä asti tarvitsemme läheisyyttä ja vuorovaikutusta muiden ihmisten kanssa kasvaaksemme tasapainoisesti. Vuorovaikutuksen avulla me opimme ymmärtämään ympäröivää maailmaa ja muodostamaan merkityksiä ympärillämme olevista asioista. Sosiaaliset suhteet muokkaavat minäkäsitystämme ja maailmankuvaamme. Ne vaikuttavat niin arvoihin, asenteisiin kuin tunteisiinkin. Erityisesti läheisillä ihmisillä on suuri vaikutus. Haluamme meille läheisten ihmisten hyväksyvän ja arvostavan meitä, joten omat ajatuksemme ja maailmankuvamme muovautuvat jopa huomaamattamme, kun olemme vuorovaikutuksessa läheisten ihmisten kanssa.


Hyvät ihmissuhteet luovat turvallisuutta, luottamusta ja yhteenkuuluvuuden tunnetta ja ne antavat voimavaroja elämään. Ihminen, jolla on vahvoja ja hyviä ihmissuhteita selviää todennäköisesti paremmin elämän tuomista haasteista ja kriiseistä. Professori John Capioccon (Rewarding Social Connections Promote Succesful Ageing, 2014) teettämässä tutkimuksessa tuli ilmi, että hyvät ystävyyssuhteet auttoivat vastoinkäymisistä selviämisessä. Ihmiset, joilla oli hyviä ihmissuhteita, sietivät stressiä paremmin ja osasivat käyttää sitä voimavarana ennemmin kuin musertuivat stressin painosta. Samassa tutkimuksessa selvisi myös, että yksinäisyys ja syrjäytyminen aiheuttavat unettomuutta, verenpaineen kohoamista, vastustuskyvyn laskemista ja masennusriskin kohoamista. Myös stressihormoni kortisolin taso oli kohonnut ja yleisen subjektiivisen hyvinvoinnin taso oli matalampi niillä, joiden ihmissuhteet olivat heikkoja. Yksinäisyys onkin usein pohjalla negatiivisten tunteiden, kuten masennuksen, vihan, surun, tarpeettomuuden, tyhjyyden, haavoittuvuuden ja pessimismin syntymisessä (The Lonely Society Report 2010).


Nämä ja monet muut tukimukset osoittavat sen, kuinka tärkeää ihmiselle on olla vuorovaikutuksessa muiden ihmisten kanssa. Vaikka ihmissuhteet tuovat myös haasteita, ennen kaikkea ne antavat meille voimavaroja, joiden avulla jaksamme. Läheiset ihmissuhteet tyydyttävät ihmisen perustarpeita, kun tunnemme itsemme hyväksytyksi ja rakastetuksi. Ne myös tuovat turvaa ja varmuutta arkeen. On helpottavaa tietää, että on olemassa joku jolle puhua ja jonka kanssa jakaa niin ilot kuin surutkin. Samalla opettelemme perustavanlaatuisia sosiaalisia vuorovaikutustaitoja. Opimme myös rakastamaan ja hyväksymään muita. Tämäkään ei tapahdu hetkessä, vaan se on koko elämän mittainen prosessi. Nyky-yhteiskunnan paineet luovat erityisiä haasteita hyvien sosiaalisten suhteiden ylläpitämiseen. Meillä on kiire niin töissä kuin kotonakin, jolloin helposti karsimme ihmissuhteidemme ylläpitämisestä. Kiireen keskellä meidän tulisi kuitenkin muistaa antaa aikaa läheisillemme. Ei sen tarvitse olla edes kuin pieni viesti, soitto tai kahvihetki, kunhan vain muistaa edes hetken vaalia ihmissuhteitaan. Pysähdy hetkeksi miettimään, oletko viimeaikoina ollut yhteydessä ystäviisi tai perheenjäseniisi. Jos et, ota tällä viikolla tavoitteeksi kysyä jonkun läheisen kuulumisia tai ehdottaa vaikka yhteistä kahvihetkeä. Se piristää niin ystävää kuin sinua itseäsikin.

/ Aada

onsdag 14 juni 2017

Tykypäivä Tankarissa / Tykydag på Tankar

Svenska
I fredags hade FinFami Österbottens personal Tykydag på ön Tankkar i Larsmo skärgård. Båtfärden ut till ön tog 1,5 timmar och sedan hade vi en par timmar på oss att vistas ute på ön. Vi hade packat med picnic mat och grillade. Sedan gick vi en runda på ön och utforskade den gamla kyrkan och tog oss en närmare titt på fyren. Tillbaka på fastlandet styrde vi stegen mot restaurangen Lyhty där vi åt en god middag. Det var en lyckad dag med fint väder och god samvaro!
Här kommer en par bilder från dagen! 
/ Anna N-J

Suomeksi
Perjantaina FinFami Pohjanmaalla oli tykypäivä Tankkari-saarella, Luodon saaristossa. Venematka saarelle kesti noin 1,5 tuntia ja sitten meillä oli pari tuntia aikaa kiertää saarta. Olimme pakanneet mukaan picnic eväät ja grillaattiin. Ruoan jälkeen kierrettiin saarta ja kävimme katsomassa vanhaa kirkkoa ja majakkaa. Takaisin mantereella kävimme yhdessä syömässä päivällistä ravintola Lyhdyssä. Oli onnistunut päivä! Oli hieno ilma ja mukavaa seuraa!
Tässä pari kuvaa tykypäivästä!
/ Anna N-J





























Finlands president Sauli Niinistö hade besökt Tankar dagen innan
FinFami Österbotten! / Suomen tasavallan presidentti oli käynyt
Tankarissa päivää ennen FinFami Pohjanmaa.

















måndag 12 juni 2017

Ketkä me olemme? Vem är vi?

Otimme uudet kuvat työntekijöistä kotisivua varten. Täällä me olemme, FinFami Pohjanmaa!

Vi tog nya bilder på oss anställda till hemsidan. Här är vi som jobbar på FinFami Österbotten!
 
Toiminnanjohtaja/ Verksamhetsledare
Leena Pakkanen
Vaasa/Vasa
Omaisneuvoja/Anhörigrådgivare
Marja Österberg
Vaasa/Vasa
Omaisneuvoja/Anhörigrådgivare
Eva Hanses
Vaasa/Vasa
Projektisuunnittelija/Projektplanerare
Anna Håkans
Vaasa/Vasa
Projektityöntekijä/Projektanställd
Anna Nygård-Juslin
Vaasa/Vasa
Omaisneuvoja/Anhörigrådgivare
Fredrika Sourander
Kokkola/Karleby








Projektityöntekijä/Projektanställd
Aada Vihanta
Kokkola/Karleby
Omaisneuvoja/Anhörigrådgivare
Minna Pellinen
Kokkola/Karleby

onsdag 7 juni 2017

Draamapäivät Laihian yläkoulussa

Koulut ovat päättyneet, mikä tarkoittaa, että yhteistyö projektin yhteistyökoulujen kanssa jää tauolle. Tänä vuonna olemme suomenkielisellä puolella tehneet yhteistyötä Laihian yläkoulun kanssa. Koulu on tämän lukuvuoden aikana saanut monenmoista toimintaa ja nyt viimeisimpänä draamalähtöisen teemapäivän. Tämä teemapäivä tehtiin yhteistyössä Novian draamaopiskelijoiden kanssa.

Näiden teemapäivien aikana vedimme draamatyöpajan kuudelle eri ryhmälle. Jokaista luokkaa varten olimme varanneet yhden iltapäivän. Iltapäivä alkoi aina sillä, että opiskelijat vetivät draamalähtöisiä leikkejä.  Näiden alku harjoituksien jälkeen opiskelijat esittivät forumteatteria oppilaille.

Forumteatteri on teatterimenetelmä jonka, tarkoituksena on antaa katsojille mahdollisuus osallistua draamaan. Eli katsojat saavat jokaisen kohtauksen jälkeen keskustella mitä kohtauksessa olisi voinut tehdä toisin ja muuta kohtauksen kulkua. Keskustelun jälkeen oppilaat saivat nähdä kohtauksen uudelleen ja taputtaa kun he kokivat, että kohtauksessa olisi voinut muuttaa jotain.

Oppilaat saivat joko itse tulla lavalle esittämään oman vaihtoehtonsa tai sitten he saivat pyytä näyttelijöitä näyttelemään kohtauksen oppilaan toivomalla tavalla. Päivien aikana saimme nähdä monta erilaista muutosta. Välillä muutos meni parempaan ja välillä huonompaan päin.

Tässä forumteatterissa saimme tutustua Isabellaan. Isabellan äiti kärsi masennuksesta ja draama käsittelikin sitä, minkälaista on olla nuori omainen.  Isabella kohtasi monenlaisia ongelmia draaman eri kohtauksissa. Forumteatteri koostui kolmesta eri kohtauksesta ja jokainen kohtaus oli jaettu kahteen osaan. Ensimmäinen osa oli aina intro minkä jälkeen tuli se kohtaus, mitä oppilaat saivat lähteä muokkaamaan.

Palaute näistä teemapäivistä on ollut hyvää. Kysyimme oppilailta: Onko draama hyvä tapa nostaa esiin mielenterveyteen ja mielenterveysongelmiin liittyviä asioita? Miksi? Moni oppilas koki, että draama on hyvä tapa nostaa esiin mielenterveyteen liittyviä asioita. Tässä pari kommenttia: ”Oli yllättävän hyvä tapa sillä se nostaa esiin miten se oikeasti tapahtuu” ja ”On, koska se luo yhteyttä”


Yhteistyö Novia scenkonstin kanssa jatkuu ensi lukuvuonna. Saa nähdä minkälainen työpaja silloin toteutetaan. Tästä päivästä ei olisi selvitty ilman todella lahjakkaita opiskelijoita joten suuri kiitos teille! 



// Anna  H, projektisuunnittelija

fredag 12 maj 2017

Dramadagar i Petalax högstadium

Skolåret börjar lida mot sitt slut, det betyder att ungdomsprojektet Mera Tillsammans också börjar avsluta sin verksamhet i skolorna. Huvudskolan på svenskt håll har under läsåret 2016-2017 varit Petalax högstadium. Som avslutning fick åttondeklassisterna delta i en dramadag tillsammans med sin klass. Temadagarna ordnades i samarbete med sista årets studerande vid Novia scenkonst. Ett stort Tack ska de ha! Det skulle ha varit omöjligt att förverkliga dramadagarna utan deras professionella insats!

Under fyra dagar i slutet av april och början av maj fick alla åttondeklassister klassvis delta i dramadagarna. Det blev en eftermiddag per klass. Från Novia scenkonst deltog 5 studeranden som hade satt ihop olika scener med temat Ung och Psykisk ohälsa. Teaterformen som användes var inte av det traditonella slaget, (där skådespelarna vanligtvis står på scen och åskådarna sitter tysta och tittar), utan här fick åskådarna delta i pjäsen och disskutera tillsammans med skådespelarna mellan scenerna. Den här formen av teater kallas för forumteater. Mera om det senare!

Dramadagen började med att vi alla samlades i en ring och hade olika fysiska övningar för att bli varma i kläderna. Vi började med en namnlek med lite olika variationer beroende på gruppen. Efter det forsatte vi med andra övningar, en var t.ex. assosiationsövningen Jag är ett träd. En person börjar med att ställa sig i ringen och säga "Jag är ett träd" samtidigt som hen med kroppen formar "ett träd". Därefter stiger nästa in i ringen och får föreställa vad som helst som den personen assosierar med ett träd. Det kan vara vad som helst, t.ex. ett äpple som hänger i trädet, barken på trädet eller katten som sitter under trädet. Det är bara den egna fantasin som sätter gränser! Det här var en väldigt rolig övning och vi skrattade mycket tillsammans.

Efter uppvärmningen körde själva forumteatern igång! Skådespelarna hade övat in tre scener som eleverna fick behandla. Pjäsen handlade om Isabell, som är en tjej som går på åttan. Hennes mamma har blivit diagnostiserad med depression. Hennes pappa skäms över det och förbjuder Isabell att prata om det utanför hemmet. Allt detta påverkar Isabell och under de tre scenerna får vi följa med på vilket sätt problematiken hemma märks hos Isabell.
I den första scenen ser vi Isabell och hennes pappa som sitter vid frukostbordet. Hennes mamma har just kommit hem från sjukhuset och när hon vaknar blir Isabell sprudlande glad och överröser mamma med information. Mamman är rätt apatisk och kan inte visa intresse för Isabells tankar. Isabell blir sårad och hennes pappa påminner henne om att detta pratar vi inte om utanför hemmets väggar. Scenen fortsätter utomhus, pappa och Isabell är på väg till bilen för att åka till jobb och skola. På vägen ut möter Isabell grannfrun, som också är Isabells kompis Samis mamma. Grannfrun frågar hur det är med Isabell och hur det är med Isabells mamma. Isabell ljuger och säger att allt är bra. Hon vill ju inte uppröra pappa, som har förbjudit henne att tal om saken!
I det här skedet fick eleverna disskutera sinsemellan vad de tyckte gick snett i scenen. Fanns det nåt som Isabell kunde ha gjort annorlunda för att det skulle bli en bättre utgång? Förslagen som kom var att Isabell kunde ha berättat för grannfun hur det står till med henne och hennes mamma. Isabell kunde ha pratat med pappan om saken och sagt att hon tycker att det är fel att skämmas över att mamma mår psykiskt dåligt. En del andra varianter kom också som förslag. Efter det spelades scenen utomhus upp igen och frivilliga elever fick hoppa upp på scen och testa spela sin variant av Isabell.
I andra scenen fick vi följa med Isabell i skolan. Hon blir utnyttjad av två klasskamrater att göra deras läxor. Eftersom hon så gärna vill ha någon att vara med och hon har dragit sig undan sina gamla vänner, gör hon läxorna. De nya vännerna bjuder henne på fest där de vill att hon ska dricka alkohol och ta piller tillsammans med dem. Senare uppmanar de henne att stjäla en mopednyckel. Isabell måste bevisa att hon är värdig att få umgås med dem. Isabell blir påkommen av mopedägaren Tobias och scenen slutar med att Tobias tar till våld mot Isabell.
Det här var den mest intressanta scenen, av den anledningen att det kom mest ändringsförslag från ungdomarna.Olika alternativ som föreslogs var t.ex. Isabell borde inte dricka alkoholen eller ta pillren. Isabell kunde gömma drogerna så att ingen på festen kan ta dem. Isabell borde bara lämna festen. Isabell ska våga säga emot att hon inte vill ta mopednycklarna. Isabell kunde gå och fråga mopedägaren om de får låna mopeden, istället för att stjäla nycklarna osv. Det fanns helt klart många alternativ för Isabell! Än en gång fick frivilliga elever äntra scenen och spela sin version av Isabell för att se om det medför någon förändring för henne.
I den sista scenen sitter Isabell hemma och gör sina läxor. Hon dras hela tiden till mammas stängda sovrumsdörr och skulle så gärna vilja dela sin tid med mamma. I sitt illamående och ensamhet börjar Isabella skära sina handleder. Hon blir avbruten av kompisen Sami som ringer på dörren och vill umgås med henne. De lämnar hemmet och det uppstår osämja emellan dem. I samma veva råkar Sami få syn på Isabells skärsår och han blir väldigt upprörd. Han förbannar Isabell över det hon har gjort och hans sista ord är "Jag kan inte vara din vän".

Den sista scenen behandlade vi inte under dramatimmen. Däremot tog vi upp den i efterbehandlingen och funderade över hur elverna själva vill att deras vänner ska reagera om man berättar att man mår psykiskt dåligt. Under efterbehandlingen funderade vi också på alla de olika karaktärerna som fanns med i pjäsen och hur de betedde sig.

Dramadagarna var väldigt lyckade och det kom mycket bra feedback från eleverna! Ungdomarna tycker att teater är ett bra sätt att lyfta upp psykisk ohälsa och bearbeta det. Det är väldigt konkret samtidigt som många tyckte att det var en rolig upplevelse! I varenda klass såg pjäsen olika ut eftersom eleverna själva fick skådespela och bestämma vad som skulle hända.

I huvudskolan på finskt håll har vi hållit likadana dramadagar men också där har förstås pjäsen sett olika ut i varenda klass. Stay tuned, för det kommer ett skilt blogginlägg om det nästa vecka!

/ Anna N-J, projektarbetare Mera Tillsammans