Välmående och sociala medier

Bild: Google

Dom gör vardagen lättare; vi kan hålla kontakt med personer när och fjärran, vi kan dela bilder på fina ögonblick med våra vänner, vi får nyheterna serverade samma stund som de kommer ut, vi får information om vad som är på gång i vår omgivning osv. Sociala medier för mycket gott med sig, inget snack om den saken!

Utmaningen med sociala medier är att balansera användningen av dem med det verkliga livet. För sociala medier är också beroendeframkallande och kan påverka ditt psyke på ett negativt sätt. Du kan känna ångest övar att inte få din ”dagliga dos” av sociala medier, det kan påverka din självkänsla och din självbild och din empatiförmåga. Likaså kan den påverka din sömn och koncentrationsförmåga negativt.

Det här kommer kanske att bli en allt för personlig text men det är oundvikligt när vi idag pratar om sociala medier. För de flesta av oss är användare av dem och alla har vi en egen personlig relation till sociala medier.

Bild: Google

Den senaste statistiken jag hittar om användandet av sociala medier i Finland på Statistikcentralen är från år 2014. Då använde 51 % av befolkningen i Finland i åldrarna 16-89 år sociala medier. År 2014. Jag minns inte ens längre vilken telefon jag hade då. Tror jag har avverkat minst två smarttelefoner sedan dess. Det jag försöker säga är att det är tre hela år sedan 2014. Det har hänt mycket på den sociala medie fronten sedan dess. Idag vet till och med 3 åringar hur man med en fingerrörelse kommer in på Youtube! Hur många mor- och farföräldrar ser man inte ta kort på sina barnbarn för att sedan stoltsera med dem på Facebook. Jag är väldigt nyfiken på vad dagens siffra över antalet användare av sociala medier är i Finland. Med hur mycket har den ökat? För ökat, det vågar jag påstå att den har!

I Sverige är användandet av sociala medier högst bland kvinnor i åldern 16-25 år. 12,1 timmar spenderar den här ålderskategorin i veckan på sociala medier. Jag hör till den här ålderskategorin. Den är en skrämmande tanke att jag skulle spendera en och en halv timme PER DAG på sociala medier. Men när jag tänker efter kommer jag troligtvis skrämmande nära den siffran själv. 

Nu när jag sitter här och koncentrera mig på att få ner text på skärmen, kommer jag på mig själv med att med jämna mellanrumma låsa upp mobilen. För att kolla... Ja vadå? När jag tänker efter så vet jag inte. Det är en vana. Mobilen ligger alltid nära till hands. Det har alltså blivit en vana att kolla om något nytt har hänt på den. Har jag fått några notiser från Instagram eller Snapchat? Har någon gillat min bild? Är det aktivitet på någon av mina oändligt många gruppchatter på Whatsapp? För en Whatsappgrupp måste man ju ha med alla tänkbara grupper man kan höra till. Familjen, tjejgänget, kusinerna, studiekompisarna, dansgruppen, kollegorna och planeringsgrupper för klassträffen, överraskningsfesten, möhippan osv. osv. Ni som tycker det här låter helt galet, tror ni på mig nu när jag säger att kvinnor i åldern 16-25 år spenderar 12 timmar i veckan på sociala medier. Jag gör det iallafall.

 

Bild: Google

Jag tänker ofta att jag ”dödar tid” när jag kollar sociala medier. Men i verkligheten förlorar jag ju tid! Tid jag kunde ha lagt på att titta upp och se mig omkring i den riktiga världen. Varför blir man då så beroende av sociala medier? För ett beroende är det ju! Kolla den här videon så förstår ni bättre vad jag menar.

Sociala medier stimulerar vårt belöningssystem. Och vår hjärna suktar efter belöningar. Vi vill ha den där positiva bekräftelsen om och om igen. Så vi fortsätter att ladda upp bilder och skriva statusuppdateringar för vi blir bekräftade och de ger oss en positiv känsla. Egentligen så är det korta dopamin-kickar och det behövs en förhöjd dos för att uppnå samma känsla igen. Påminner det här om ett annat fenomen? Till exempel spel- och drogberoende? 

Sedan har vi begreppet, Fear of missing out. I och med att vi i realtid kan följa med vad vänner, kollegor, bloggare, kändisar, politiker och andra håller på med, kommer känslan att vi måste vara updaterade om det hela tiden. Tänk om jag missar något? Vi vill veta om det pågår något roligare än det jag själv gör just nu. Går jag miste om något roligt nu när jag sitter här på jobbet? Kanske det pågår en sammankomst någonstans som jag inte blev bjuden till... Fear of missing out - Rädslan att missa något.

Bild: Google

Ett annan intressant faktum, är att i sociala medier är vårt budskap väldigt egocentrerat. Upp till 80 % av det som vi skriver eller lägger upp på sociala medier handlar om oss själva. Jämför det med en verklig konversation, där vi endast mellan 30-40 % pratar om oss själva. Studier visar på att ju mer vi fokuserar på oss själva, sänks vår empati förmåga och förmågan att förstå andra människor. För att dra det här till sin spets kan vi fundera över om vi håller på och skapar ett samhälle fullt med narcissister...

Inte är det lätt hörni att ha en balansgång mellan det verkliga livet och tiden man spenderar på sociala medier. Det har blivit allt vanligare att man pratar om Digital detox. Sommar- och semestertid är ett ypperligt exempel på när det passar att ta en paus från sin smarttelefon och sociala medier. I den här artikeln på Svenska yle kan du läsa om tre personer som valt att ta en paus från sociala medier eller skippa dem helt. Alla påstår att de mår bättre utan sociala medier. 

Min tre veckors semester börjar nästa vecka. Och om jag läser vad jag själv skrev i förra stycket, så är det en ypperlig tid att ta en paus eller iallafall minska på användningen av sociala medier. Kanske skulle jag vistas mera i naturen och läsa en bok innan jag går och lägger mig, istället för den där 1 och en halv timme per dag som jag som 16-25 årig kvinna spenderar på sociala medier? Jag vet faktiskt inte om det kommer bli lätt eller vara svårt. Men värt ett försök är det iallafall att pröva på att minimera användningen av Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat, Whatsapp, Pinterest, Messenger och Jodel. För alla dessa sociala medier spenderar jag tid på. 

Mitt första steg är att ladda ner en app (känns ironiskt att jag tillför en ikon på min skärm, när jag borde sluta titta på skärmen). Appen heter Quality Time och talar om för mig hur mycket tid jag varje dag spenderar på olika sociala medier. Det har nu gått 2 timmar och 20 minuter sedan jag laddade ner appen och jag har spenderat endast 7 minuter på olika sociala medier! Men då har jag också medvetet försökt låta bli att använda sociala medier i samma utsträckning som jag vanligtvis gör. Trots det känns mina 7 minuter som en vinst!

Nu börjar alltså min utmaning att minska på pillandet på mobilen! Jag ska börja med min kartläggning av vilka appar och sociala medier det är jag spenderar mest tid på och fundera över vad dessa applikationer ger mig. På de flesta sociala medier är jag inte själv aktiv, men är däremot en aktiv åskådare. Är det nödvändigt? Jag skall försöka hitta den där balansen mellan det verkliga livet och sociala medier. Får se hur det går, spännande kommer det iallafall att bli!  Önska mig lycka till!

Bild: Google

/ Anna N-J, projektanställd i Vasa

HUIPPU LUKUVUOSI TAKANA!

Koulut ovat jo päättyneet ja nuoret nauttivat kesälomastaan, mutta ajattelin kuitenkin lyhyesti kertoa mitä projektissa on tapahtunut lukuvuonna 2016–2017. 

Tähän lukuvuoteen on kyllä mahtunut, vaikka ja mitä. Olemme ehtineet järjestää projektissa 50-60 tapahtumaa. Jotkut tapahtumat ovat vaatineet paljon suunnittelua, kun taas toiset ovat olleet pienempiä ja helpompia toteuttaa. Olemme mm. järjestäneet luentoja, teemapäiviä, työpajoja, PopuUp-tapahtumia ja ryhmätoimintaa. Yhtenäistä kaikilla tapahtumilla on ollut se, että olemme aina puhuneet mielenterveydestä. 

Lukuvuoden aikana olemme nähneet kuinka moni nuori on kasvanut ja miten heidän asenne mielenterveyttä kohtaan on muuttunut. Palautelomakkeista olemme saaneet lukea, että moni nuori on sitä mieltä, että mielenterveysongelmista ei puhuta tarpeeksi ja että, heidän mielestään on hyvä, että joku nostaa asian esille. Joskus olemme jopa hämmästyneet siitä, että moni nuori ottaa mielenterveyteen liittyvät asiat niin tosissaan. Mielestäni tämä jos joku kertoo sen, että meidän pitäisi oikeasti uskaltaa puhua mielenterveydestä ja mielenterveysongelmista avoimesti. 

Projekti suuntaa jo katsetta kohti ensi lukuvuotta. Ensi lukuvuosi tuo mukanaan tiettyjä muutoksia.  Pääkoulut vaihtuvat ja projektisuunnittelija vaihtuu. Ensi lukuvuonna projekti tekee yhteistyötä Merenkurkun koulun (Vaasa) ja Tegengrenskolan (Vöyri) kanssa. Projektin neljää muuta koulua ei suinkaan unohdeta mutta heille tarjotaan jotain pienimuotoisempaa ohjelmaa. Ensi syksystä alkaen projektilla on myös uusi projektisuunnittelija, kun minä jään mammalomalle. 

Lopuksi haluan vielä sanoa, että tämä lukuvuosi on ollut aivan mahtava ja uskon, että olemme onnistuneet tekemään mielenterveyteen liittyvät asiat edes vähän vähemmän leimaaviksi ja saaneet nuoret ymmärtämään kuinka tärkeää on pitää huolta itsestään ja omasta mielenhyvinvoinnista. 

Pysykää kanavalla. Ensi lukuvuosi tuo mukanaan uudet kujeet!

/ Anna Håkans, projektisuunnittelija

ETT TOPPEN LÄSÅR I BAGAGET

Skolorna har slutat och ungdomarna njuter av sommarlovet men tänkte i alla fall kort berätta vad projektet har sysslat med under det gångna läsåret och dessutom tacka för mig. 

 

Det här läsåret har innefattat mycket. Vi har hunnit ordna mellan 50 – 60 evenemang, vissa större och vissa mindre. Evenemangen har bland annat bestått av föreläsningar, temadagar, workshopar, PopUp – evenemang och gruppverksamhet. Det som har varit gemensamt för allt som vi har ordnat är att allt har behandlat mental hälsa på något sätt. 

Under året har vi fått se hur många ungdomar växt och hur deras inställning gentemot ämnet har förändrats. Vi har fått läsa i våra feedbackblanketter att ungdomar tycker att det inte talas tillräckligt om mental hälsa/ohälsa och att det är bra att någon vågar tala om ämnet. Vi har kanske ibland blivit förvånade över att ungdomar verkligen tar mental hälsa och ohälsa på så stort allvar. Jag tycker att det om något, berättar att vi måste tala mer om mental hälsa/ohälsa och våga föra en dialog om ämnet, utan att känna att ämnet är stigmatiserande. 

Projektet har haft nästan 3000 deltagare under läsårets gång och vi har träffat mer än 800 olika människor. Vi skulle aldrig ha lyckats möta så här många ungdomar och erbjuda vårt stöd utan våra samarbetsskolor och samarbetsaktörer så tusen tack till er alla. 

Projektet blickar redan nu mot nästa läsår. En del saker förändras under nästa läsår, skolor byts och projektplanerare byts. Nästa läsår kommer projektet att ha Merenkurkun koulu i Vasa och Tegengrenskolan i Vörå som huvudskolor. De fyra andra skolorna som projektet samarbetar med kommer självklart inte glömmas, men erbjuds något mindre. Från och med i höst kommer projektet dessutom att ha en ny projektplanerare eftersom jag blir mammaledig. 

Avslutningsvis kan jag säga att det här läsåret har varit ett otroligt bra läsår! Jag tror att vi har lyckats göra mental hälsa/ohälsa mindre stigmatiserande och fått ungdomar att bli mer medvetna om hur viktigt det är att ta hand om sig själv och sitt psykiska välmående.

Häng med på bloggen i fortsättningen också. Jag tror nästa läsår kommer bli kanon!

/ Anna Håkans, projektplanerare

Hyvinvointi ja ihmissuhteet

Ihminen on sosiaalinen olento. Tarvitsemme muita selviytyäksemme ja voidaksemme hyvin. Jo vauvaiästä asti tarvitsemme läheisyyttä ja vuorovaikutusta muiden ihmisten kanssa kasvaaksemme tasapainoisesti. Vuorovaikutuksen avulla me opimme ymmärtämään ympäröivää maailmaa ja muodostamaan merkityksiä ympärillämme olevista asioista. Sosiaaliset suhteet muokkaavat minäkäsitystämme ja maailmankuvaamme. Ne vaikuttavat niin arvoihin, asenteisiin kuin tunteisiinkin. Erityisesti läheisillä ihmisillä on suuri vaikutus. Haluamme meille läheisten ihmisten hyväksyvän ja arvostavan meitä, joten omat ajatuksemme ja maailmankuvamme muovautuvat jopa huomaamattamme, kun olemme vuorovaikutuksessa läheisten ihmisten kanssa.

Hyvät ihmissuhteet luovat turvallisuutta, luottamusta ja yhteenkuuluvuuden tunnetta ja ne antavat voimavaroja elämään. Ihminen, jolla on vahvoja ja hyviä ihmissuhteita selviää todennäköisesti paremmin elämän tuomista haasteista ja kriiseistä. Professori John Capioccon (Rewarding Social Connections Promote Succesful Ageing, 2014) teettämässä tutkimuksessa tuli ilmi, että hyvät ystävyyssuhteet auttoivat vastoinkäymisistä selviämisessä. Ihmiset, joilla oli hyviä ihmissuhteita, sietivät stressiä paremmin ja osasivat käyttää sitä voimavarana ennemmin kuin musertuivat stressin painosta. Samassa tutkimuksessa selvisi myös, että yksinäisyys ja syrjäytyminen aiheuttavat unettomuutta, verenpaineen kohoamista, vastustuskyvyn laskemista ja masennusriskin kohoamista. Myös stressihormoni kortisolin taso oli kohonnut ja yleisen subjektiivisen hyvinvoinnin taso oli matalampi niillä, joiden ihmissuhteet olivat heikkoja. Yksinäisyys onkin usein pohjalla negatiivisten tunteiden, kuten masennuksen, vihan, surun, tarpeettomuuden, tyhjyyden, haavoittuvuuden ja pessimismin syntymisessä (The Lonely Society Report 2010).

Nämä ja monet muut tukimukset osoittavat sen, kuinka tärkeää ihmiselle on olla vuorovaikutuksessa muiden ihmisten kanssa. Vaikka ihmissuhteet tuovat myös haasteita, ennen kaikkea ne antavat meille voimavaroja, joiden avulla jaksamme. Läheiset ihmissuhteet tyydyttävät ihmisen perustarpeita, kun tunnemme itsemme hyväksytyksi ja rakastetuksi. Ne myös tuovat turvaa ja varmuutta arkeen. On helpottavaa tietää, että on olemassa joku jolle puhua ja jonka kanssa jakaa niin ilot kuin surutkin. Samalla opettelemme perustavanlaatuisia sosiaalisia vuorovaikutustaitoja. Opimme myös rakastamaan ja hyväksymään muita. Tämäkään ei tapahdu hetkessä, vaan se on koko elämän mittainen prosessi. Nyky-yhteiskunnan paineet luovat erityisiä haasteita hyvien sosiaalisten suhteiden ylläpitämiseen. Meillä on kiire niin töissä kuin kotonakin, jolloin helposti karsimme ihmissuhteidemme ylläpitämisestä. Kiireen keskellä meidän tulisi kuitenkin muistaa antaa aikaa läheisillemme. Ei sen tarvitse olla edes kuin pieni viesti, soitto tai kahvihetki, kunhan vain muistaa edes hetken vaalia ihmissuhteitaan. Pysähdy hetkeksi miettimään, oletko viimeaikoina ollut yhteydessä ystäviisi tai perheenjäseniisi. Jos et, ota tällä viikolla tavoitteeksi kysyä jonkun läheisen kuulumisia tai ehdottaa vaikka yhteistä kahvihetkeä. Se piristää niin ystävää kuin sinua itseäsikin.

/ Aada

Tykypäivä Tankarissa / Tykydag på Tankar

Svenska

I fredags hade FinFami Österbottens personal Tykydag på ön Tankkar i Larsmo skärgård. Båtfärden ut till ön tog 1,5 timmar och sedan hade vi en par timmar på oss att vistas ute på ön. Vi hade packat med picnic mat och grillade. Sedan gick vi en runda på ön och utforskade den gamla kyrkan och tog oss en närmare titt på fyren. Tillbaka på fastlandet styrde vi stegen mot restaurangen Lyhty där vi åt en god middag. Det var en lyckad dag med fint väder och god samvaro!

Här kommer en par bilder från dagen! 

/ Anna N-J

Suomeksi

Perjantaina FinFami Pohjanmaalla oli tykypäivä Tankkari-saarella, Luodon saaristossa. Venematka saarelle kesti noin 1,5 tuntia ja sitten meillä oli pari tuntia aikaa kiertää saarta. Olimme pakanneet mukaan picnic eväät ja grillaattiin. Ruoan jälkeen kierrettiin saarta ja kävimme katsomassa vanhaa kirkkoa ja majakkaa. Takaisin mantereella kävimme yhdessä syömässä päivällistä ravintola Lyhdyssä. Oli onnistunut päivä! Oli hieno ilma ja mukavaa seuraa!

Tässä pari kuvaa tykypäivästä!

/ Anna N-J

Finlands president Sauli Niinistö hade besökt Tankar dagen innan
FinFami Österbotten! / Suomen tasavallan presidentti oli käynyt
Tankarissa päivää ennen FinFami Pohjanmaa.